Förvarning till dagens inlägg. Jag har sovit jättedåligt i natt och med det kan meningar och den generella texten vara lite..flummig eller ah..kanske lite svårförstådd. Men det behöver inte bli så! Hoppas jag iallafall.
För några dagar sedan fick jag en kommentar om demonen anorexians del av min känslomässiga bergochdalbana. Läsaren undrade lite lätt om det jag egentligen upplever som att anorexin tar över bara är mig själv. Det läsaren undrade , om jag förstår det rätt, är om det jag upplever som anorexi helt enkelt är känslor och reaktioner som många i min ålder upplever då och då.
Jag förstår vad läsaren försöker att säga och mitt svar är delvis ja och delvis nej. Visst är vissa av mina emotionella sammanbrott på grund av att hormoner och allt annat som är rent biologiskt påverkar mitt humör och tänkande. Det förstår vem som helst. Min mamma brukar uttrycka det som att jag går igenom puberteten igen. Kan redan meddela att man saknar inte den processen av en anledning. Såklart är det inte alltid anorexian som lurar sig fram utan ibland är det Lexie som har ett utbrott. Inte anoreixan utan Lexie. Jag kan tycka det är viktigt att kunna se skillnad på vad som är anorexian eller ätstörningen och vad som är mig själv. Det är inte lätt hela tiden. Desvärre är sanningen att om man inte definiera vad som är vad är det lätt att tro att vad anoreixan vill är vad man själv vill. Ska påminna alla där ute att ätsörningar är luriga jävlar som gör mycket för att få sin vilja igenom.
Däremot kommer vi nu till nej delen av svaret. Som jag har just förklarat måste man kunna definiera vad som är mig själv och vad som är ätstörningen. Om jag får ett utbrott över att jag finner det emotionellt svårt är det Lexie som oftast har ett sammanbrott, däremot om jag blir aggressiv över vilken frukt jag får för mellis eller vad som serveras till lunch/middag är det mer troligt anorexian som får panik. Förstår ni vad jag menar? Det är de här rena sammanbrotten av panik och ilska som skapas på grund av saker som jag har en fixering vid eller vill ha kontroll på som jag anser vara anorexian som tar över. När beteendet ändras och blir någonting jag sedan ångrar eller upplever inte som mig själv säger jag att det var anorexian som måste ha haft påverkan. Inte låter jag det vara en okej ursäkt för att skrika och vilja ta sönder saker men det är ren fakta att det är störningen som har påverkan.
Jag hoppas att mitt svar besvarar läsarens fundering. Ja visst är nog några av de sammanbrott jag har bara jag själv som har en jobbig dag eller är lite extra känslig. Det är delvis på grund av rent biologiska skäl, och tro det eller ej, jag är mänsklig och har känslor som ingen fattar ibland. Men däremot har jag stunder när skrik, ilska, frustration och sorgsenhet tar över på grund av saker som få skulle bli upprörda över, speciellt för anledningar som jag upplever som att det är störningen som talar.
Annars idag har man fått vara ute i solskenet en liten stund, även om de varnades för regn, och samtidigt räknar jag ner minuterna och sekunderna till klockan 19:00 pm. Ni kanske har gissat nu att jag har fått permission och ja den kommer vara över helgen! Överlycklig som alltid när permission är inplanerad. Jag tackar mina behandlare så mycket för permissionerna de ger mig. Hur jag mår just nu är lite upp och ner som vanligt. Haft mycket bekymmer med magen och sömn men håller just nu på att få hjälp med det. Det finns förklaringar till mitt mående och därför behöver man inte oroa sig för någonting. Som alltid är vissa timmar lättare än andra och ibland hatar man varje sekund. Det ända man kan göra är att forsätta framåt och bara göra sitt bästa.
Gud va tråkigt jag skriver just nu. Men som sagt har jag inte haft värst bra nattsömn. Hoppas däremot att ni har en underbar dag och vecka med god hälsa och vänner. Förhoppnigsvis gillade ni dagens inlägg och att jag gjorde mig förståd. Jag vill också meddela att det finns en möjlighet till att nästa inlägg blir på måndag eftersom jag finner det svårt att skriva när jag är hemma. Hoppas verkligen att det inte påverkar någonting! Tack för att ni läser och finns där! Jag finns alltid för frågor eller funderingar som behöver besvaras! Tack ännu en gång!!
2 kommentar(er)
